VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Äntligen återuppväcks det civila försvaret!

civilforsvar.jpg

Ur ”Frihet och försvar. Boken om vår beredskap” (Lindfors bokförlag AB, 1941). 

Vi ska hålla ut i tre månader. Det är en del av planen för Sveriges civila försvar. Ett begrepp alltför många idag är obekanta med. Men om nuvarande planering går som den ska är vi i alla fall på rätt väg att få tillbaka ett viktigt grundskydd för samhället.

Imorgon lägger regeringen fram sin totalförsvarsproposition, men redan idag talade inrikesminister Mikael Damberg om de nödvändiga och ack så bortglömda civilförsvarsdelarna. Det är bra att detta lyfts fram särskilt på förhand för att visa prioriteringsordningen.

Vid ett pressmöte i förra veckan ställde jag frågan till representanter från Försvarsutskottet om coronapandemin tagit upp all kraft och tankemöda så att vi kanske glömt bort den civila delen av Totalförsvarsförberedelserna. Men jag fick genast lugnande besked.

Precis som då påpekades är det emellertid synd att det ska krävas allvarliga kriser som pågående pandemi för att vi ska börja förbereda oss på riktigt. Faran är också att vi endast förbereder oss för det vi har upplevt och inte det ovissa hotet som komma kan.

Satsningen innebär att en miljard kronor tillförs 2021 och sedan blir det en successiv ökning till 4,2 miljarder kronor 2025. Men för att återuppbygga ett kraftfullt civilt försvar som kan vara redo och rycka ut vid kriser – oavsett krisscenario – behövs människor. Frivilliga resurser ute i kommuner och regioner är centrala för samhällets krisberedskap och först när man lyckats mobilisera civilsamhället finns verkligen ett civilt försvar att tala om. Hur ska detta gå till?

Viktiga samhällsfunktioner ska få stärkt ”motståndskraft” och regeringens lista innefattar: ”Hälso- och sjukvård, livsmedel och dricksvattenförsörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energiförsörjning samt elektroniska kommunikationer och post”. Som synes är listan lång, men samhällets trygghet är en komplex fråga så det är bra att många områden listas så att det inte enbart rör beredskap för våra senaste kriser.

Det här är viktiga delar som tyvärr försummats så att vi har en ny generation som är omedveten om krisberedskap och det civila försvar vi en gång hade. Pågående krissituation är en påminnelse i vardagen just nu. Men för att fortsätta öva uthållighet och förbereda oss på det oväntade behövs en ökad medvetenhet. Även om satsningen dröjt är den ett viktigt första steg i att det civila försvaret prioriteras.

Låt tusen lipsillar lipa på Riche

riche.jpg

Restaurang Riche i Stockholm. Lyssnar på lipsillar. Foto: Erik Thyselius

Så vann lipsillarna – för att inte säga det kinesiska Kommunistpartiet – ännu en pr-seger i det lilla.

Restaurang Riche, en institution i Stockholms krogvärld och uteliv, har de senaste månaderna tapetserat innerväggarna med bilder på Kinas diktator Xi Jinping, iförd fladdermusöron under texten ”Batman”. Verket, skapat av konstnären ”Iron”, är helt i linje med Riches estetiska profil – som gärna utmanar gästerna (oftast på ett rätt snällt sätt om vi ska vara ärliga).

Att restaurangen denna gång valde att göra ett politiskt ställningstagande med udd gjorde mig därför glad. Må vara att dörren är vidöppen – eller rättare sagt borde vara vidöppen – när man gör narr av ledaren för en av världens mest repressiva regimer. Det ska tilläggas att konstverken är en del av ett större projekt i samarbete med Taverna Brillo (också det en restaurang) för att uppmärksamma den svenske, och av Peking fängslade, medborgaren Gui Minhais öde (se Josefin Holmströms text i SvD Kultur).

Så kom till slut kritiken. En internationell filippinsk modedesigner, Bryan Grey Yanbao, lägger upp en bild på konstverket på sin Instagram och anklagar det för att vara rasistiskt mot asiater i allmänhet. Andra instagramkonton hakar på och händelsen blir snabbt ”global” varefter både Riche och upphovsmannen ber om ursäkt till alla som blivit förolämpade. Konstverken tas ned.

Ängsligheten i Riches agerande förbryllar och förvånar. Borde inte det här vara exakt ett av de scenarier man planerat för – och därmed också kunnat vara trygg med att inte backa när väl klagokören från lipsillarna drog igång? Nu blir skadan trefaldig: genom att vika ned sig ger man sina kritiker rätt (det har de inte), Pekingregimen skördar en pr-seger och restaurangen framstår exakt så principlös och feg som den, ja uppenbarligen, faktiskt är.

Hur var det Marx (Groucho alltså, inte Karl) uttryckte det?

”These are my pinciples! And If you don’t like them… well I have others.”

Se där ett citat som skulle passa väl på Riches väggar.

Ful, fulare, Ekonomiska museet

ekonomiska.png

Foto: Skärmdump från Twitter. 

Kungliga myntkabinettet har bytt namn. Och logga. Numera heter det ”Ekonomiska museet” och de tre kungakronorna är ersatta med ett stiliserat ”E” som för tankarna till hur framtidens estetik gestaltas i sci-fi filmer från sent 70-tal (observation stulen från författaren Torbjörn Elensky). I ”Alien” (1979) är estetiken förvisso nydanande. Som logotyp för ett av Sveriges anrikaste museer år 2020 är den bara anskrämlig och ett hån mot besökarna.

Aftonbladets intervju med museichef Cecilia von Heijne är talande när hon beskriver en kommande utställning som ska handla om hyperinflation:

”Det här är en jätteviktig del av Sveriges historia. Och vad gäller ekonomisk folkbildning så är det viktigt att förstå grunderna i ekonomin, både de grundläggande begreppen men också sin egen ekonomi. Det är viktigt för privatpersoner och för hela Sverige, eftersom det bidrar till ett mer jämställt land med färre klyftor”

Att det är önskvärt att så många som möjligt har en bra koll på sin privatekonomi är tämligen okontroversiellt. Att det ska vara upp till just ”Ekonomiska museet – Kungliga Myntkabinettet” att lära ut detta är mindre självklart. Att museet överhuvudtaget har något slags ansvar för att minska de ekonomiska klyftorna i samhället är inte alls självklart.

På samma sätt som andra kulturverksamheter i allt högre grad förväntas träda in och lösa de problem politiken skapat verkar detta även gälla muséerna.    

Beslutet att byta namn och logga på Kungliga myntkabinettet är så klart ingen slump utan en del av en ideologisk rörelse, i vilken det inte räcker med att museerna ”bara” är till för besökarnas bildningslust och en garant för att kunskap om äldre kulturer och svunna civilisationer inte ska försvinna ur det allmänna medvetandet. Nej, idag förväntas museerna aktivt bidra till samhället genom att bli bättre på att ”spegla befolkningen”, minska segregationen och värna en korrekt värdegrund. (En utveckling som Johan Lundberg skildrade redan 2016 i boken ”Det sista museet”).

Hur påverkar skiftet från en bildande till en fostrande funktion museernas roll i samhället? Vad går förlorat när bisak lyfts upp till huvudsak när tilltron till utställningsföremålens publika dragningskraft allena sviktar?

Som enskilt fall skulle man, möjligen, kunna vifta bort händelsen – om än att logotypen fortfarande vore anskrämlig och namnbytet parodiskt. Som en del i en större och pågående trend är den däremot mycket oroande.  


På agendan

På agendan är Axess TV:s nya programserie där politiken möter forskningen och Lars Adaktusson är programledare.

Boken, läsandet och fattningsförmågan

Berättandet och läsandet har genom historien fyllt en central roll för människans liv. Just nu förändrar digitaliseringen berättandet och läsandets förutsättningar i grunden.

En ny bok

I programserien ”En ny bok” intervjuar programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke forskare och författare som medverkat i antologier och essäsamlingar utgivna av Axel och Margaret Ax:son Johnson stiftelse.

Where Is Life Science Heading In The Future? 2018

Genes, Technology And Society

Tvådagarsseminarium inspelat 14-15 maj 2018 på Engelsbergs bruk.

Global Axess 2018: Kunskap och information

Kunskap och information är temat för årets upplaga av Global Axess. Kunskapens betydelse har varit uppenbar för människan allt sedan Adam och Evas tid, men informationssamhället ställer oss inför nya frågor. Inte minst: Vad innebär det allt intensivare flödet av information och åsikter för vår förmåga till helhetssyn och förståelse? Gör det oss klokare eller dummare? I programmen ger forskare, journalister och författare sina bilder av utvecklingen.

Studio Axess

PJ Anders Linder tacklar tidens aktuella frågor med intressanta och kvalificerade gäster. Du vet väl att du kan lyssna på avsnitten fredagar innan TV-sändningen? Besök: axess.se/podcast