Tegnell ser inte sambandet

Som statsepidemiolog Anders Tegnell svarade den 2 april, på frågan om inte hemtjänsten nu alltid borde använda skyddsutrustning:

”Man ska använda skyddsutrustning där den behövs, och inte ’för säkerhets skull’.”

På följdfrågan om hemtjänstpersonal då inte kunde bli smittspridare svarade han:

”Jag är inte riktigt säker på hur man tror att den smittspridningen ska gå till i det fallet." 

I USA svänger det nu

Internationellt håller dock omsvängningen på att slå igenom. Chefen för amerikanska CDC, Robert Redfield, sa i veckan: 

”En av de saker vi nu i princip bekräftat är att en betydande mängd individer som är infekterade förblir symtomfria. Det kan vara så mycket som 25 procent. Detta är viktigt, för situationen är nu sådan att helt symtomfria personer kan bidra till smittöverföringen, vi har insett att de faktiskt är så. Detta förklarar varför viruset sprids så snabbt, för vi har smittöverförare som utsöndrar viruset två dygn innan de får symtom.”

Expressen

Det kan vara det viktigaste moraliska beslut var och en av oss har att fatta.

Svenska Dagbladet

"Det finns flera kriser där den svenska krishanteringen inte varit tillräcklig, anser Wilhelm Agrell, professor emeritus i underrättelseanalys, som forskat bland annat i krisberedskap.

– För lite och för sent. Vi har sett drag av det tidigare när det gäller krisåtgärder, som i Tjernobylkrisen, då Strålskyddsmyndigheten försökte lugna folk trots att det blev stora radioaktiva nedfall, och under tsunamikatastrofen, då UD:s krisorganisation kollapsade.

Folkhälsomyndigheten, som han menar är en traditionell expertmyndighet, är inte rustad för kris, och åtgärderna i samband med coronakrisen dröjer och förefaller klena.

 – Man vill se belägg innan åtgärderna vidtas. Men om krisen är ett fenomen som utvecklas fortare än krishanteringen så hamnar man hopplöst på efterkälken.

Fenomenet är känt inom krishantering, förklarar han.

– Det beror på att det är nya hot, sådant vi inte känner till. Då vill de ansvariga se bekräftelser på vad som händer, och vill ha belägg för åtgärderna. Det kallas för "bevisdilemmat.

Joacim Rocklöv, professor i epidemiologi och folkhälsovetenskap vid Umeå universitet, hör till dem som också tycker att Folkhälsomyndigheten borde värdera riskerna högre.

– I det här fallet har man haft några månader då man har haft tid att ta höjd för åtgärder. Men det känns inte som om de tagit tillvara den tiden så bra.

Wilhelm Agrell pekar också på den uppdelning av krishanteringsansvaret som finns i Sverige som ett problem.

– Regeringen vill inte trampa på sina expertmyndigheter, och expertmyndigheten har samma inställning. Det gör att ansvaret blir otydligt. Vi har ingen som kan "trycka på knappen", säger han."

GöteborgsPosten

Om ett par veckor kan Sverige vara som Italien. Det går förfärande fort nu. Vänta och se skyddar oss absolut inte.

Dagens Nyheter

"Sverige har en ansvarsprincip i grundlagen som innebär att fackmyndigheterna sköter det uppdrag som de har och att regeringen inte ska in och peta i deras dagliga bedömningar. Regeringen ska styra genom sin utnämningsmakt och genom budgetens regleringsbrev etc. Men det befriar inte regeringen från sitt ansvar att leda landet. Och fredagens presskonferens visade att Stefan Löfven och hans stab har förstått det.I den tidigare informationsgivningen har det framstått som om målsättningen är att skydda stora delar av befolkningen från att alls bli smittad. Därför var det viktigt att statsministern var tydlig om ambitionen: ”Det avgörande är att förloppet blir utdraget. Det kan annars bli övermäktigt för sjukvården.” 

Dagens Industri

"En del av ivriga tillskyndare har gjort saken en otjänst genom tvärsäkra och apokalyptiska profetior. Ibland har det hetat att 2030 är sista chansen, andra gången att avgörande tipping points hotar redan om ett par år.

Det är inte den dominerande uppfattningen bland klimatforskarna. Problemet är att sambanden är så komplexa att alla förutsägelser dras med stora osäkerheter. Om världen släpper ut 1 000 miljarder ton kol räknade FN:s klimatpanel 2013 med att temperaturökningen skulle bli 0,8‒2,5 grader. 

Det är ett mycket brett intervall – om känsligheten är 0,8 grader skulle dagens utsläpp kunna fortsätta i ett par hundra år till, om den ligger på 2,5 grader skulle utsläppen behöva stoppas genast för att inte överskrida Parisavtalets mål på 1,5 grader.

Det är bra att SNS-forskarna vidgår osäkerheterna och tonar ner domedagsprofetiorna om Grönlands avisning – även med dagens takt skulle det ta 14 000 år för isen att försvinna helt."

Expressen