NR 7 2020TEMA: Säkerheten framförallt?
Ladda hem som PDF plus
Tema
Av Magnus Ranstorp
Debatten drivs alltmer av polarisering och digitala hatkulturer. Politiker kan inte längre kontrollera det offentliga samtalet.
Av Katarina Barrling
Politikers drivkraft att vara populär är motsatsen till statskonst. Demokratins överlevnad står på spel.
Av Håkan Boström
Robert Crowcroft överskattar politikens betydelse. Vi styrs mer av byråkrati, teknik och historiska faktorer.
Av Mats Bergstrand
Problemet är inte att vi avstår från att diskutera svåra frågor. Problemet är att ingen lyssnar.
Av Jenny Sonesson
Kritiken av säkerhetsfixering är irrationell. Sverige borde för länge sedan ha prioriterat kampen mot våldsbejakande extremism och terrorism.
Av Magnus Jernkrok
Demokratin har svårt att hantera komplexitet. Ändå är passivering långtifrån självklart.
Av Robert Crowcroft
Säkerhet har ersatt frihet som politisk drivkraft. Det är en återvändsgränd för demokratin.
Ledare
Av PJ Anders Linder
Har du bröstat en fyra? Förhoppningsvis inte. För det har inget med vare sig simning eller snaps att göra utan är slang bland unga kriminella för att ha begått mord och dömts till fyra års sluten ungdomsvård. Man släcker ett liv på sin 17-årsdag, uthärdar en tid av träning, tv och samtalsterapi och återfår friheten när man fyller 21.
Samhälle
Av Ulrika Carlsson
Utländska akademiker skulle hjälpa ryska universitet att få högre internationell status. Det blev en kulturkrock.
Av Magnus Henrekson
Makt likställs ofta med tvång och förtryck. Men den goda makten bidrar till frihet och ett gott samhälle.
Av Elisabeth Braw
Europas mest framgångsrika politiker lämnar snart sin post. Kampen om att bli nästa förbundskansler är redan igång.
Av Henrik Jönsson
Allt fler företag tar politisk ställning i sin marknadsföring. Men ideologisk aktivism riskerar att bli kontraproduktiv.
Frizon
Av Per-Arne Bodin
Konstnären Natalja Gontjarova var länge bortglömd. Idag räknas hon till det ryska avantgardets portalgestaler.
Av Håkan Lindgren
Arbetarrörelsen erövrade världen genom att sätta kunskaper och bildning i högsätet. Idag vänder vänstern idealen ryggen och kallar dem elitism.
Av Piotr Wawrzeniuk
Det närmast okända polsk-bolsjevikiska kriget fick stora följder för Europas utveckling. Det påverkar oss än idag.
Opinion
Av Birgitta Johansen
Kulturhistoriskt viktiga dammar hotas av utrivning. Kritik och frågor möts med dimridåer.
Tradition
Av Lars Lönnroth
Under 1980-talet genomgick P O Enquist en kris som har likheter med August Strindbergs och Stig Dagermans. Därefter tog hans författarskap en ny vändning.
Civilisation
Av Anders Bergman
I år firas Beethovens 250-årsdag. Men det finns många oklarheter kring hans födelse.
Av Anna C Rédei
Det finns likheter mellan hur östra Europa beskrivs idag och hur det skildrades på 1700-talet.
Av Gustaf Lewander
Viktor Pelevin är en av Rysslands mest framgångsrika författare. Hans verk förtjänar större uppmärksamhet i Sverige.
Av Sven-Johan Spånberg
I år är det 200 år sedan John Keats publicerade sin epokgörande diktsamling.
Av Per Dahl
I sin bok om Gustav III:s armé ger Martin Markelius en fascinerande beskrivning av det svenska 1700-talet.
Recension
Av Helena Granström
Det är i regel de extraordinära människorna, inte de vanliga, som får sin biografi skriven. Men trots det blir en levnadsteckning verkligt intressant först när den förmår att fånga något inte bara av det enskilda livet, utan även av den tid i vilken det utspelar sig – när det exceptionella blir en bärare också av det alldagliga.
Av Anders Alvestrand
Över hela världen pågår en kapplöpning om att ta fram och massproducera ett vaccin eller ett verksamt läkemedel mot covid-19. Prestige och ekonomisk vinning står på spel.
Av Martin Lagerholm
Om nazisternas ideologiska kulturkrig har det skrivits massor. Om hur deras kulturuppfattning blev ett vitalt inslag i drömmen om världsherravälde, och om hur man skickligt lyckades utnyttja den politiska, ekonomiska och sociala oron under Weimarrepublikens kaos och nöd.
Av Ann-Sofie Dahl
John Bolton anade vad han gav sig in på.
Av Peter Luthersson
Giuliano D’Amico, en italiensk nordist, docent vid Ibsencentret på Oslo universitet, har tidigare i böcker och tidskrifter mestadels skrivit om norska författare, framför allt om Bjørnstjerne Bjørnson och Henrik Ibsen, vanligtvis på italienska, engelska eller tyska.
Av Magnus Robach
Japans premiärminister Shinzo Abe tillkännagav sin avgång, av hälsoskäl, vid en presskonferens den 28 augusti. Hans biograf, Tobias Harris, twittrade då att denna presskonferens mest blev en sorgsen uppräkning över alla målsättningar som Abe inte hade förverkligat.
Av Johannes Tångeberg
Dagens Berlin, det återförenade Tysklands huvudstad, är en attraktiv plats.
Av Karin Henriksson
Såväl i USA som på vissa håll i Europa genomgår samhället en omvandling, från det som skulle vara historiens slutstation och tillbaka till något som många ser som historiens sopstation. Karin Henriksson förmedlar två analyser.
Av Katrine Marçal
Det är svårt att inte bli besviken av Finding Freedom. Harry and Meghan and the Making of a Modern Royal Family. Den nya boken om prinsen och prinsessans flykt från det brittiska kungahuset hade ju lovat så mycket.
Av Carl Rudbeck
Numera tycks det finnas hur många böcker som helst som alla bekymrat förklarar hur illa ställt det är med demokratin. Men det är inte alltid demokratin i strikt mening som böckernas författare oroar sig över utan den liberala demokratin. Det är inte samma sak.
Debatt och läsarbrev
Av Annika Ström Melin
Med stor behållning läser jag artiklarna om Europavägar i förra numret av Axess. Sverige behöver en politik för hur vi vill att EU ska utvecklas framöver, skriver Fredrik Erixon – och det är bara att hålla med.
I korthet
Av Anders Johnson
En viktig förklaring till skolans sjunkande resultat är det pedagogiska etablissemangets starka inflytande över de högre lärosätena, lärarutbildningarna och de statliga myndigheterna.
Av Katarina Tracz
”Den osäkerhet som kan uppstå i gränslandet mellan fred och krig kallas ofta för gråzonsproblematik. En angripare kan medvetet skapa denna problematik genom att agera så nära gränsen för upptäckt som möjligt för att därmed överraska och vilseleda försvararen och undvika beredskapshöjning och andra motåtgärder.”
Av Jakob Sjövall
I samband med Tysklands enande efter det fransk-tyska kriget 1870–71 annekterades de franska landskapen Alsace och Lorraine av Tyskland. I Metz, centralort och regionhuvudstad i Lorraine, har den tyska tiden lämnat efter sig särskilt märkliga spår.
I vår tid
Av Bengt Ohlsson
I den jämtländska tätorten (1 651 invånare) finns allt man kan önska sig, och om det mot förmodan inte skulle finnas fäller man upp sin laptop, går ut på det myllrande varuhuset world wide web och beställer tuggben till hunden eller varför inte en kompost, och sisådär en vecka senare dimper varorna ner i brevlådan eller finns att hämta ut på Ica eller på en speditionsfirma vid stationen.
Krönika
Av Susanna Birgersson
Hemmet är den privata sfären fysiskt manifesterad, med fyra väggar som bokstavligt talat avskärmar oss från grannar, från gatan, från insyn, från kyla, från buller och regn. Och om ytterväggarna är vårt värn mot omvärlden, antas vi använda innerväggar och inredning till att uttrycka vilka vi är.
Av Daniel Persson
I slutet av augusti sände SVT en dokumentär i två delar om Jan Guillou, Den överlägsne journalisten. Detta var svårt att undgå.
Av Annika Borg
En av sensommarens varma dagar stod jag vid fönstret och blickade ned på torget. Det var aktivitet vid brunnen, som är en fyrkantig 1800-talshistoria med koppartak och vatten rinnande ur rör på två av sidorna.
Samtiden
Av Fredrik Johansson
Vad tycker ni om plundrare? Egentligen. Har ni funderat på det?